Tranströmer_ljuset strömmar in

Tranströmer

Vi arbetar med lyrik och diktanalys i årskurs 9. Vi läser Tranströmers dikt  ”Ljuset strömmar in” tillsammans. Elevena tycker att den är svår att förstå efter en första genomläsning. För att närma oss dikten tar vi hjälp av den lässtrategi vi kallar ”Reportern”. När vi läst om dikten igen och läst mellan, utanför och innanför raderna får dikten ett nytt ljus. Metaforerna blir tydliga och aha-ljuden avlöser varandra i klassrummet.

Vi inser att det krävs en del av läsaren för att förstå Tranströmers diktning. Allt är inte lättillgängligt. Han ville nog att vi läsare ska samarbeta med hans text. Wow vad spännande vår läsning blir när vi möter sådana texter! Texten ger oss plötsligt så mycket mer i vår läsupplevelse. Vi har läsfeber!

Denna lektion hade jag valt en text som handlade om en flicka som själv satt i skolan och skulle läsa en text. I denna text om flickan beskrevs hennes upplevelse av den text hon läste, skulle läsa, och här fick mina elever fundera kring vilken lässtrategi flickan använde sig av och därefter peka på de utlagda bilderna på de olika läsfixarna.

Eleverna skulle här också kunna beskriva varför de valde just den läsfixaren som de pekade på och kunna hänvisa till sina inhämtade kunskaper om dessa. I texten om flickan beskrevs även hennes upplevelse av läsning och hennes tankar kring vad hon trodde att fröken förväntade sig av henne och hennes läsning. Här uppmanades eleverna att själva fundera kring hur de läser och lär sig bäst; genom individuell läsning, genom läsning i par eller i grupp, eller genom högläsning av en vuxen. Sedan förde vi även en dialog kring huruvida de tror att de lär sig bäst och inhämtar kunskaper på bästa sätt och vilka förväntningar de tror att jag som deras lärare har på deras läsning och varför.

Detta samtal gav mig många insikter och uppslag inför kommande lektionsmoment  .

bild 10

tigerkissen

Läsfixarna fixar förståelsen för texten

Under vårt andra lektionstillfälle fick eleverna berätta om hur de arbetat med sin läsfixare genom sin lästa text. Det var spännande att få ta del av alla reflektioner och framförallt att bli påmind om hur mycket vi kan lära oss av varandra oavsett vilken ålder vi har.

Att ställa frågor på olika plan visade sig vara lite extra svårt tyckte klassen.

 

Detektiver i klassrummet

I åk 1-3 har eleverna läst extra mycket under skoltid under läsutmaningens två veckor. Vid varje lästillfälle har eleverna uppmanats att skriva ner nya och/eller svåra ord och uttryck som de möter på i sina texter. Dessa ord har vi sedan i slutet av veckan samlat in och gått igenom tillsammans i helgrupp.

Eleverna har under tidigare delen av vårterminen arbetat mycket med begreppet synonymer i svenskämnet vilket har varit en bra erfarenhet att ha med sig inför detta moment.

När vi sitter i helgrupp och samtalar om de olika orden och uttrycken de har mött på så skapas det en öppen dialog och eleverna ges möjlighet att gissa, delge varandra egna erfarenheter utifrån ordets betydelse och samtidigt lära sig och utöka sin egen ordförståelse. I bakhuvudet har vi med oss det vår läsambassadör på skolan har informerat oss om att vi genom att läsa ofta och mycket hela tiden ökar vårt ordförråd, för visst var det 50 000 ord vi skulle komma upp till – i vuxen ålder? Men som en elev uttryckte det:

– Den här boken (svenska ordboken) innehåller bara 40 000 ord fröken!

bild 5 bild 9

Detektiver på engelska

I åk 4-6 har vi börjat lyssna till nyhetssändningar på UR för att öva vår hörförståelse. Då gruppen är åldersblandad är det än mer viktigt att alla känner sig delaktiga utifrån sin egen nivå.

Jag började lektionen med att skriva upp 20 ord på tavlan på engelska som eleverna fick skriva av i sina skrivböcker. Dessa ord var hämtade från programmanuset ifrån nyhetssändningen som vi sedan skulle lyssna till. Därefter fick de utifrån sina tidigare kunskaper i språket och/eller med hjälp av en kompis ta reda på vad orden hade för svensk motsvarighet. Här var det stor variation på förståelse beroende på vilken årskurs, kunskap och erfarenhet man hade av ordförståelse.

Därefter satte jag på nyhetssändningen och eleverna ombads lyssna till uppläsningen, som enbart var på engelska, och försöka att med hjälp av sammanhanget förstå de olika ordens betydelse och fylla i översättningen i sin skrivbok. Detta genom att agera ”detectives”. Här fick eleverna också ta hjälp av varandra i sökandet efter förståelsen efter de nya orden.

Slutligen gick vi igenom texten gemensamt och där fick eleverna översätta den engelska texten till svenska som en sista hjälp till att förstå ordens betydelse ordentligt.

bild 8

bild 7